En bekännelse!

Faaan va keff min "nätbok" text var. Fattar inte att nån inte har klagat, ju mer jag läser ju keffare blir den.
Men jag vet varför, det var för att jag visste inte vad jag skulle skriva i bloggen den dagen. Kände inte något speiellt, inget speciellt att skriva om. Men ville så gärna skriva så jag skrev något utan känsla.
Bara för ytans skull. Så att det ska se ut som jag anstränger mig på min blogg. Men nu har jag kommit på att jag ska skita i om det ser bra ut eller ej. Ska bara skriva vad jag har på hjärtat och i hjärnan.

Mina texter blir bättre så också, tycker jag i alla fall.

C yaaaa